går runt och runt i

att jag tänkte det att det värmde
nästan brändes
känner stäldhet känn det runda
som en sång i mig
på ställen som jag blundat
i bubblan som är min omgivning
håller vi besatt instrument insett kraften i en röst
allt vibrerar in i oss
består av vatten upp till mitt bröst
är glad att jag får fylla på
än en gång kasta blicken
som floder flöt från alla  håll
en självklarhet
planeter faller mot mitten
väntande viljor, en varmare kropp
någonstans är det stjärnklar natt
andra planerar på allt som känns viktigt
för stunden, lägger vikter på skulden
symbolerna spricker prick på sekunden
inte längre särskiljd.
ett enda liv som utvecklas
börjar syna orsaker till sin världsbild
acceptera sin ondska
somliga tidigare drivits av och jag skrivit om
och borde tonsatt
en av världarna slumpen har skapat.
i hav av matematik. med blodad tand
går alla omkring, djur som djur, men för stor för sitt namn
att jag tänkte det att det värmde
nästan brändes
känner stäldhet känn det runda
som en sång i mig
på ställen som jag blundat
i bubblan som är min omgivning
håller vi besatt instrument insett kraften i en röst
allt vibrerar in i oss
består av vatten upp till mitt bröst
är glad att jag får fylla på
än en gång kasta blicken
som floder flöt från alla  håll
en självklarhet
planeter faller mot mitten
väntande viljor, en varmare kropp
någonstans är det stjärnklar natt
andra planerar på allt som känns viktigt
för stunden, lägger vikter på skulden
symbolerna spricker prick på sekunden
inte längre särskiljd.
ett enda liv som utvecklas
börjar syna orsaker till sin världsbild
acceptera sin ondska
somliga tidigare drivits av och jag skrivit om
och borde tonsatt
en av världarna slumpen har skapat.
i hav av matematik. med blodad tand
går alla omkring, djur som djur, men för stor för sitt namn

rubrik skub

tvåsiffriga skärmar
stenhårda matbitar som blänker. ser han rita bara rita, vad händer? asfalt i tanken
så det krafsas på varandra i ryggen, nafsas i nacken och folk får mig kraslig
en öken folk får mig fimpa röken
ses om fem skuggor vänd mot öst och denna gång kommer ingen text om att rinna över
korsade fingrar bänder jag mot väst                           nått om att klippa upp
min tur nu men dom minns väll sin tvångströja
dom känner igen din vingklippta läpp
för mitt minspel, ja mitt minspel det vänds in direkt
vänner väljer vänner
indirekt
vem är du med?
en del skulle välja vem som helst                                vissa kommer minnas
kan det vara ljudet från något? antingen det eller tiden jag sluppit
ökar volymen mot gatan
vet hur rummet kan skaka krökar och stryper och gapar och ökar volymen och hatar
tills jag vägrar
tvåsiffriga skärmar
stenhårda matbitar som blänker. ser han rita bara rita, vad händer? asfalt i tanken
så det krafsas på varandra i ryggen, nafsas i nacken och folk får mig krasslig
en öken folk får mig fimpa röken
ses om fem skuggor vänd mot öst och denna gång kommer ingen text om att rinna över
korsade fingrar bänder jag mot väst                                            nått om att klippa upp
min tur nu men dom minns väll sin tvångströja
dom känner igen din vingklippta läpp
för mitt minspel, ja mitt minspel det vänds in direkt
vänner väljer vänner
indirekt                                                                                             vem är du med?
en del skulle välja vem som helst                                                vissa kommer minnas
kan det vara ljudet från något? antingen det eller tiden jag sluppit
ökar volymen mot gatan
vet hur rummet kan skaka krökar och stryper och gapar och ökar volymen och hatar
tills vi vägrar

"tänk om det..."


Med säkerhet för stora öron i fantasin med säkerhet


om att den sviker dom flesta, förstorar symboler.


Då för nutidssnygg och nutidsdum för alltid så


hörde endast hejdå brevid herrgå och gick.


Hålet slutit sig till bara en punkt.


Som sitter bakom på picknick


och framför bakgrunden du lånade.


Känslan finns i hunden.


Har jag fyllt på, har jag suddat ut eller har jag proppat igen?


Har jag pressat ihop?



Med säkerhet har du stora ögon men ännu större i fantasin.


Behåll den blicken, svik ingen nu heller.


Behåll den vintern så viken blir ljus, behåll den bilden


till tiden blir grus, om, tills punkten gått ur.


Kravmärker med varenda andetag.


Svär åt valutor. Att ens ge det tanke.


Hinner vända mig in i en dröm.


Sen ligger hunden död och då står vi runt honom.


En stund för att han gav något.


En stund till för att han inte sa något.








long story short

nyss mött luft tagit törnar
svider i hela kroppen
just född börjat svalna
och dom sveper om mig
har börjat dansen just nu utan ögon
men redan ser
att båda två älskar mig 
och vill ge mig fred
redan ser att det finns mer att ge
även om hundra år

glöm det inte i stunder som
noll ler med er
när blodet pumpar sen säger blunda gråt,
och tänk hur det kunnat gå.
hopp, hopp!
känsla bär mig
ända tills jag är stum och grå
vis som en älg
därför tack till alla som visade mig,
och tack till allt som jag undrade på
tack till visan i sig.

verre

den stiger in från sidan när en lucka öppnas, ut en parantes,
en solfläck på golvet bland alla er,
som blivit till från samma givare.
"ducka, öppnas" svammel från en leavare
utan tro på nått än tro på folk
som sett och mätt med hjälp av tools från folk,
som sammet från förfinare eller som dammet från en krigare
men här vill alla äga det stoppa alltet i en bägare
samtidigt har vi hopp som släcks av plasten kring vår mat, tven som din lärare,
plus allt krig såklart där dör hopp om en släkt på planeten jorden...



för kropp och själ

har mitt eget sätt att se att också fråga är det nått fel med ett eget sätt att veta
varför det blir ljust och varför det just nu, men att jag också har sett dig med att leta du tittade bakom hörn
men mest ner och såg att vännerna blev några, vissta gjord rätt i att dra andra sprängd till tårna
det kliade i min käft och hoppades på nånting nytt
så ja drog ett bloss och jag tog ett block och kände efter
det kändes schysst det är just då och så som jag vänder texter
lite för vad vänner säger men mest för kropp och själ
samt för folk som är med
jag kommer aldrig glömma det vi gjort även om det gick fort
hon är sprängd ner till tårar stänger mina blåa
jag vill aldrig se det igen det gör för ont och hon är allt
och hon är sann
har mitt eget sätt att se att
också fråga är det nått fel med ett eget sätt att veta
varför det blir ljust och varför det just nu,
men att jag också har sett dig med att leta
du tittade bakom hörn men mest ner
och såg att vännerna blev några,
vissta gjord rätt i att dra andra sprängd till tårna
det kliade i min käft och hoppades på nånting nytt
så ja drog ett bloss och jag tog ett block och kände efter
det kändes schysst
det är just då och så som jag vänder texter
lite för vad vänner säger men mest för kropp och själ
samt för folk som är med
jag kommer aldrig glömma det vi gjort även om det gick fort
hon är sprängd ner till tårar stänger mina blåa
jag vill aldrig se det igen det gör för ont och hon är allt
och hon är sann
som gett mig sånt att påstå
med något att stå på
något jag inte haft på två år

rubrik



vi började andas mer hon var kvart över tre ingen visste då ingen vet nått nu
jag menar vi va bara nio år på grusplanen ingen att ta hand om oss
ingen tog ihand barnen log istället med varje tand efter varje bloss
efter varje rast va vi efter varje flicka alla som brann för oss
för det som fanns var vad vi såg och vad vi kände vart vi var tills allt hände,
insikt och utsikt

har styrt mig själv ett tag, vågat ta men inte fått eller fått ge,
hur kan ja känna mig stoppad av kroppar,
som vet hur jag ska leva så hoppas att jag bottnar,
och bara får känna att jag finns! men här går en tid i takt med bull
hand i hand med allt vi sagt som full
på samma plats nån gjort dig fel med och utan bricka
där vi haft en skatt i form av skratt vi låg ihopvikt med och utan flicka
men nu går solen upp igen så låt oss vecklas ut visa kärnan med ett blad i taget
bäst att inte däcka nu när vi har ett tag om staden
kom igen bå bra utav att klara av det ändra fram till veckans slut

tåls att tänkas på


foto: http://roxtarwennerstrand.blogg.se


tåls att tänkas på
ingenting vill till dig
eller mig varken sånt som det regnar på
mina ben står kvar där dom står där dom stod
där nån dog och där deras barn nångång stått
lurade på bar mark i deras tid betyder mera slit
kalla det kung, kalla det nån som fått
men det händer hela tin
tills någon säger nått, reser sig
tills man fått nog och någon slåss
det bara händer över allt för det är bara länder
ja trivs i mitt hem, men ibland kan jag hata sverige
och ja skriver igen, för det är klart jag tänker
låta det jag tänkt på få gå ut i mina bara händer


tåls att tänkas på
ingenting vill till oss
eller mig varken dom vi vill hämnas på
dom var dum, vill du i natt va likadan
för att vara lika fin som, dag, ändras på
lugna ner mig, sätt mig på bussen till stranden
65 minuter krockrisk och du frågar
har du verkligen blivit till vuxen på landet
till råga på vilket håll du går och vad du tycks om av grannen
rör mig i ryggen, en klapp på axeln tack
blir varm som glada dagar innan det blev alldeles svart
och vi dödade myggen och satt och bara prata
lyssnade och förstod hur allting vart


tåls att tänkas på
ingenting vill som vi
mellan marken, upp till skyn vi vill känna på
så vi knyter ihop, vi knyter med ord
kom vi knyter ett band, kom stryk min hand
att lägga sten för sten och döda kroppar
för att sedan se att inget håller för evigt,
ganska trist, men det kommer gå som förr
vi va här först, och avundsjuka med bråk som följd
men det satt väll djupt i armar och ben
på dom som kastade sten
klev upp med hjärta och blev arga och skrek
ingen av dom, men taggar nog upp dom
som tagar på upptåg och lägger tankar på er

ljuv



Flera mil av öppna landskap,
med ett liv som står för färgen
en tid som inte tickar, får mig sansad.
På riktigt flyter bit för bit till en lägre pulls,
så farför stressa när det klaffat?
stumma toppar står mot himlen
och kroppar fått fångat vinden
som jag andats.

På ett och samma dygn
efter solen gjort min varma rygg
har jag ingen koll
om vad du spår där på med din fingertop
nått i stil med du har hamnat tryggt
men  jag vet nog  vad det rimmar på,
du får följa med och skölja ömhet
och hjälp mig finna hopp
i ljuva dagar  eller om jag måste, följa mönstret.

som igår

Vi plockade liljor, släppte dom i bäcken
tänkte på dom i villor utan viljor
deras happy marriage känns så tillgjort
jag minns det själv, oss, alla tidsnog
lyckorna som bar mig och att mitt hjärta ryms i din smilgrop

fortsätter så ingen som kan stoppa någon av oss
alla stolpar pokar oss vi sågar av dom
dimper ner som molotovs, på vintern med
ingen ser när vi skriver ner ditt uttryck det brinner här
klockwise tar pipan slut, sandviken stuk
pundardjungeln växer stadigt samt jane
men hon lever lagligt
men det spelar ingen roll, en regering utan koll
och vi vill leva utan dom
struntar i mina egna drömmar, drunknar i mina egna tankar
men det gör du också, det gör du med
nu lossar splinten spring iväg
allt går att ändra på men inget finns att finna här
himlasfär ser ner på oss så du kan glömma att få det på ditt svenska sätt
genom fuck the system har du blivit mister ensamrätt
men det är ingenting att hurra för, ingenting att supa för
endast att bli lämnad själv, något att bli knullad för

bländad av en cirkel, tittar ner i marken ser en till där
plockar upp en femma och någon frågar ska den smällas?
men tyvär 19 år måste spara pengar
samtidigt vill nå lås, du kan se dom klara kvällar
som en bra historia
allt från stoppljus till lycktstolpe har en gloria
men du hatar tror ja
för bara vana som kan se, barnen dom kan med
men det kan inte du för du vill ha nånting mer
vissa som stoppar, andra lyser upp
dom skriver om kroppar, andra lyser upp med sina texter
höstdepp slår till, vi slår tillbaka
med flickor, en flaska sprit eller går på med klagan
men det är rap som gäller
strider lungt, glider runt i det här samhället
ingen plats för oss längre
bygger mitt liv på vänner
du bygger ditt på stället
varför måste jag sträckas och tycka som idoler
det är mycket som är dåligt, vitt på svart
klipper i papp, alla människor ligger i lager
helt slut snart, pust pust, nu river vi av det


glasklart

för vi släpper det till marken låter det gro
för jag sätter det till takten når dig med ord
när jag samlar fikon och visdom som fågel till bot
men lovar inte någon något förutom något emot
glasklart som sand flyter våra tankar om hur
allt om framgång leder till en
avsmak av allt
men jag vill skriva mer riva ner det ingen ser
och sen få dom få som förstår att skrika det
tro som mig, det blir vad man gör det till
tro mig, man blir vad man gör tills
trösten gått
är du han som, tror på kärlek vid första ögonkast
men ändå röstar blått
har du missat något sånt stått och blängt i det blå
med kärlek på läppen och det som trängts innifrån
ger essens till min text och gör ditt skämt till ett hån
tung skit kommer först alltid gjort
smoke sess till min vers och ta dig sen därifrån

lyft på armarna släpp dina fina vingar fria
så mellan gatsten och glasäpplen skiner vi

helt innerligt,
trackaserad av min egen art min sinnesfrid
svimmar av snart ge mig paus
men finner ingen sån finner ingen sång som inte vill påminna om
minnena som man vill gö om
galet! crazy! träffar allt mitt i prick
lagom lazy missar allt viktigt shit
men lägger hakan uppåt på allt jag hakat upp på
som allt du skapat grupp om men inte startat upplopp
idiot, punkt slut kalla mig dumsnut
så har du aldrig blivit tagen av en

trull



tripp, trapp, rullar ner för den tid eller ljus

det finns någon nu men det är hemligt som vanligt. det är ju bara maj
och inte mina vänners händer som skakar
som asplöv, kallar min tunga det där för idioti och något att leva för säger
vig ditt liv är det mycket begärt trotts att du inte kan styra shit, kanske onormalt
kanske stryker med kan det
sluta snurra men jordklotet gör sådär så varför skulle inte jag. må bättre om du hörde av dig


...990 krockrisk



bryt av udden kapa kabeln jag kommer aldrig sluta för det är så jävla gratis det har bildat en askopp mitt mellan a, q och livet någon har stupat innanför dörren någon hade glömt någon och alla ljuden mot fönstret

kanal två världar en sane och en inte 65 minuter krockrisk sitter safe men beskjuten som i en soffsits där tavlorna målat sig själv ändå tycker ingen att jag är proffsig som tyra banks och fluglesang så skönt att internet sköter allt och att allt blir bra med retur och pant
inför undergång med hopplöshet titta där flyger han genom ingenting det är bara för sig själv
för existens med sin vän intill
hur träffades ni i varandras bullseye antar med sms det är tungt fan har inte stålar till så hur ska ja fråga dig hur står det till och kan ja få bli min med dig eller lägga det på
cigg
igen

korkat att korka många tolvslag ska komma som sånna tolvslag man ångrat somnat in till med många som kollat efter att dom bollat tankar om sommarn det är så ljuden mot fönstret kom till hade du orkat skaffa pass och allt du önskat till ditt, som greenpeace och bingobrickor gjort men snart så grönskar det vilt, så då faller det bort

förför för vad

it's beautiful

något vi njuter av
it's beautiful

något vi ljuger för
it's beautiful

något vi super för
it's beautiful

ladda du
så skjuter jag
för att träsmaken jag andas ut ska lägga sig mot en kind
blir vind i vinden sen ingenting fyller min mage förutom förut,
tackar lampan för glimten i ögat och alla koppar för kaffet.

vers



så du tycker annat va synd

för då måste vi bryta nån kommer att byta stil
håller i förhållandet som inte håller vi måste sluta nu
vi vill men inte samma sak längre vi måste sluta nu
en ska till en annan stad vännen men stannar väll ikväll
inget lika klart längre slår hål på minnen ja velat ha med dig
så skaffades olika drömmar man känner hat för det
sydd med olika sömmar
sprättar ut vad vi tror vi kan glömma

helvetet har många färger, speciellt i varförskala
för röd gul grön resten är i vardag, klart
jag klarar mig själv på högsta våningen
utan tröst ifrån en tjej om ni törs så når ni mig
som ett facebook kan jag se, allt vi känt på kort
allt vi tänkt och gjort och dom som vänt sig rygg
men dom skäms nog så förlåt dom
låt dom gå låt dom hålla på